Högtflygande planer

...och icke samarbetsvilligt barn.
Att man aldrig lär sig. Bara för att P&P sovit som grisar hela förmiddagarna i en vecka vore det väl för mycket begärt att de skulle göra det även idag när jag tänkt rensa katastrofhyllorna och lasera vinstället och handla god fredagsmiddag och fixa med resan och....

Puff sover. Piff gnäller. Kräver bärabärabära och gågågågågågågå.

Men vinstället hann jag lasera iaf!

Överraskning till mig själv

Satte mig nu på morgonen för att lägga in alla räkningar -men räkningskorgen gapar tomt!
Hinner tänka "shit, i vilken av alla pappershögar har vi lagt dem?!" innan jag inser:
jag la in dem för två veckor sedan!
Hurra!

Bakgrund: Vi är usla på att betala räkningar. Kommer ofta på det den 1:a eller så. Vi har gång på gång lovat oss att börja lägga in räkningarna löpande, men lyckas inte hålla det. Har därför lagt in en pling i mobilen den 29e varje månad. Funkade över förväntan kan man säga!

Get a life

Vaknade kallsvettig och, faktiskt, gråtande klockan 04 efter en råvidrig mardröm.
Min första reaktion: "måste skriva ett blogginlägg om det här".

En normal människa hade väl ändå kramat in sig hos maken eller funnit tröst i bebisdoft eller så.

Luktar illa

Hur säger man åt sin städhjälp att hon luktar illa?
Hon städar superbra och huset doftar ljuvligt när hon är klar.
Allt utom badrummet, för när hon bytt om därinne stinker det ingrodd svett.

Skägg

I samband med vännens bröllop för lite sedan blev det en del prat om olika familjekonstellationer. Mamma-Pappa-Barn, Mamma-Mamma-Barrn, Pappa-Pappa-Barn, Mamma-Barn, Pappa-Barn osv osv.

Vid gårdagens middag var det dags att filosofera kring ämnet igen.
Storasyster*: Pappa, visst kan det inte vara två pappor?
Pappa: Jo, det kan det.

...funderande under tystnad...

Storasyster: Men pappa, det blir ju så mycket skägg då!

*och Camilla, hon är alltså 4, inte 14 ;-)

Trotsålder?

Varje gång jag ser en glimt av "Du är vad du äter" får jag ett oemotståndligt sug efter godis, glass och vitt bröd.
Eat that, Freud.

Bilen är tillbaka!

Underbara, älskade stora bil! Som jag saknat dig de dagar du varit på verkstaden!
Den lilla skruttiga duger visserligen för korta utflykter, men det är DU som är min favorit.
I dig känner jag mig säker* och i dig finns det plats** för barnvagn och allt annat en resande cirkus (läs: tvillingfamilj) behöver ha med sig.
Och så är du ju mycket roligare att köra! Du och jag, turbon, du och jag..............

Välkommen hem!

*det är ju trots allt Sveriges säkraste bil, så annat vore ju underligt
** Saab9-5 sportkombi v/s VW Polo. Aaaaaaaaaaaaaningens skillnad i utrymme.

Så lite det krävs, del två

Och nu det ombytta: en rätt OK dag med en hel del sov och nöjda prat/smile-sessioner.

Men så ger de hals och hojtar oavbrutet i en timme. Och som de ger hals. Vi snackar röda ögon, darrande underläppar och öronbedövande gråtskrik ur vidöppna små munnar. Vi snackar en i sele, den andra på axeln och ett konstant vandrande runt, runt i vårt hus.

En timme, och jag är slut som människa.
Inte ens pappans ankomst skänker glädje eftersom vi måste reda ut ett meningslöst telefongräl...

Får man säga upp sig? Om så bara för en stund?

Långresa planeras

Funderar på att sticka till Thailand hela skocken*.
Typ februari. Fyra till åtta veckor.

Men det kräver ju förberedelser. Läsa på om Thailand, hitta resmål, biljetter, boende. Ordna allt praktiskt. Och det är hög tid att göra det NU.

Men hur ska jag sjösätta detta projekt? Har ni tips?Om långresor med barn i allmänhet och Thailand i synnerhet... Allt mottages med tacksamhet.

*visst låter det mysigt?! "Hela skocken" -jag, maken och våra tre underverk. Mmmmmys.

Ändrade planer

Inför lördagkvällen låg Fantastic Four II och en stooor godispåse och väntade på föräldrarna.
Men se, barnen hade andra planer. Det mellersta somnade sött, men den äldsta studsade mellan väggarna och den yngsta tränade röstresurserna i yttersta förtvivlan.

22.30 sov alla tre, men då var föräldrarna så slut att även de somnande.

Ikväll gör vi ett nytt försök.
På film&godisdate, inte barnskriksinferno.


PS OT: hur kan en tandlös unge bita i bröstet så att det känns som knivar?! AJ!

Ut ur garderoben...

har nu äntligen mina gravvo-kläder förflyttats! Har ju inte behövt dem på länge, men därifrån till att ta sig i kragen och rensa är ju ett stort steg.

Nu är de iaf nedpackade. Dessutom avfotade för utläggning på Blocket. Känner mig rätt klar med gravidandet, så varför inte göra sig en hacka på de snyggare delarna av gravvogarderoben?!

Inköp

Nu är den inköpt! Eller, ja DE är inköpte. Det ska ju vara två.
Kommer om max två veckor, längtar....

Vill gärna slå ett slag för Nylanders mattor, som jag beställt ifrån. Otroligt trevligt bemötande på telefon!

Magsovare

Piff, den svårsövda och lättväckta, sover absolut bäst på magen*.
Men det törs man ju inte låta henne göra.

Ibland låter jag henne somna på mage**, för att sedan vända henne till sidan. Men nu har hon börjat vända sig tillbaka till mage i sömnen.

Vad göra? Låta henne vara vaken och ledsen? Vända henne till sidan var femte minut? Skaffa andningslarm (var? vilket?)?
Gah.

*i vagnen. I sin säng sover hon på sidan. Ryggläge göre sig icke besvär...
**kollar då till henne ofta, ofta

Fortsättning

Käk kl 23.30 och sedan sov småsötorna till.............. 06!
Tjohooooooooooo!

Så lite det krävs

Piff&Puff har varit rekordbedrövliga idag. Sovit max tjugo min åt gången och aldrig samtidigt. Gnäll och gnöl. Jag har ammat, bytt, burit, vyssjat, lagt ner, lyft upp, vagnat....you name it.

Frampå em var jag gråtfärdig av trötthet. Satte mig och tokammade -och de somnade på amningskudden! Passade på att ta en tjugominuters powernap själv, lastade se'n över sleeping beauties i vagn och hämtade syrran.

Se'n inträffade det magiska: småttorna sov vidare, storasyster lekte själv -och jag fick läsa tidningen på soldränkt altan.

En timme av den lyxen och jag är en ny människa!

Att vara konsekvent suger

Stortjejen har lagt sig till med att slåss. Oacceptabelt. Visserligen sällan och bara mig eller pappan och visserligen bara när hon är jättearg, men ändå fullständigt oacceptabelt.

Vi har pratat, diskuterat och skällt, men ingen förändring. Blir hon tvärarg så kan det komma en smocka. Till slut frågade vi henne vad vi skulle göra och kom gemensamt fram till att om hon slåss, så slänger vi en leksak i soptunnan.

För några veckor sen åkte skiftnyckeln, men kom tillbaka igen mot löfte om skärpning.

Igår klippte hon till mig och lilla vovvens matskål åkte i tunnan. Som hon bröt ihop... "ta upp den, förlåt, sopbilen får inte hämta den". Omochomochomochomigen. Tårarna rann strida floder och mitt hjärta var i tusen och tusen bitar.

Fy fan.
Men hon kan inte få tillbaka den, så är det bara.

Hon somnade med tårtyngda ögonfransar och röda ögon och vi kände oss som skurkar.
Att vara konsekvent suger verkligen.

We rock!

Jag är så stolt över min lilla(?) familj!
I lördags gifte* sig en av äldstbästa vännerna. På en vacker plats en dryg timmes bilresa bort. Det var aldrig snack om att inte gå, men frågan var ju hur länge småttorna skulle låta oss stanna...
My friends, I give you the rock'n'roll twins! Vi var kvar till 01. Vi grät under vigseln, vi minglade under skålen, avnjöt delikat middag, höll tal och röjde dansgolvet. Visst gjorde vi mycket av det med barn i famn/sele/sitter och visst missade jag två tal pga amning, men tamigtusan, vi vad verkligen DÄR. Småttorna får stora A i partyuppförande.

SÅÅÅÅÅÅÅÅ glad! Jag fick vara med på goa S bröllop.

GRATTIS Vännen, du har funnit kärleken och jag är så glad för er.


*jo, hon GIFTE sig i mina ögon, även om juridiken säger att hon registrerade partnerskap.

OK, helt objektivt...

så har jag världens absolut ljuvligaste ungar.
Bara så att ni vet.

Stortjejens kommentar när jag kom in imorse: "Vad fin du är! Tänd en lampa till så jag ser ordentligt" Jag tänder och får höra "Mamma, så vacker du är!". Betänk då att jag är morgonrufsig och iförd mjukisbrallor och linne.

Piff och Puff snackar inte så mycket begripligt än, men jollerkonversationerna har inletts och med dem smilekavalkader utan dess like. Om man blir knäsvag när man får leenden från en bebis, tänk då att få dem i stereo. Yr i huvudet och mjuk i magen, det är vad jag blir.

Kärlek, kärlek.

Aprilskämt....

Googlade Jordan när jag skrev förra inlägget, och hittade följande:
http://www.collective.se/mode/2007/04/artiklar/jordan-hms-nya-ansikte-utat/

Precis hur kul som helst!

Mamma på vift

Ofattbart, men sant! Jag var på möhippa igår. Utan flickorna.
Borta hemifrån i fem timmar.

Skitläskigt när jag åkte, särskilt som Puff inte riktigt fattat galoppen med flaskan när vi övat, men pappan lovade på heder och samvete och fortsatt äktenskap att inte spela hjälte utan ringa om jag behövdes.
Men det gjorde jag inte. Kunde i godan ro smutta liiiiiiiite champagne, äta underbart god middag och ffa: hänga med blivande bruden och övriga godingar.
Supermysigt!

Visst hade småtjejerna levt rövare en del, men inte värre än att pappan (och farfar, inringd som back-up) kunde reda ut det. Tom Puff tog flaskan till slut.

Jag vaknade med Jordan-tuttar, men det rådde morgonhungriga tjejer bot på.

På lördag är det bröllop, med småflickor. Kan bli hur spännande som helst!

Var finns min matta?

Har hittat den. Mattan. Som ska inköpas i två exemplar, läggas som ett T och pryda golv i hall och kök. Titta, så fin den är:

Men var ska jag köpa den? Närmaste återförsäljare är så ohyggligt otrevliga att jag vägrar stödja dem och till stan beger jag mig inte med gnyttorna än på ett tag. Återstår nätet, men hittar ingen som har min matta i rätt storlek.

I-lands, I-lands... eller... hör det egentligen inte till grundläggande mänskliga rättigheter att ha snygga mattor?

Flying solo

På gullungarnas tvåmånadersdag var det så dags. Maken drog till jobb, storasyster skuttade till dagis och kvar hemma blev vi. Mamman, Piff & Puff. Magplask rätt in i vardagen, eller elegant dyk med saltomortal?

Halvvägs igenom dagen är jag stum av förundran. De bara sover ju! Vad har hänt? Känner de på sig att det inte är läge att bråka? Eller försöker de bara vagga in mig i en bedräglig trygghet för att imorgon slå till med bråkochskrikutandesslike? Vem vet.

Funderar inte alltför mycket utan passar på att njuta av egen slurftid i gassande sol.
Värre kan man ha det.

Saker som inte får gå sönder:

Diskmaskinen.
Micron.

Så varför, varför, V A R F Ö R gör de det? Och samtidigt, tillrågapåallt?
Bland alla roligaskojigaonödiga och alldelesallalldelesunderbara prylar man kan köpa, så ska man behöva lägga pengar på tråknödvändigheter?

Nåväl, på måndag, när vi slipper diska för hand och kan värma välling med någon slags pricksäkerhet* och när vi beundrar våra nya rostfria kökshjälpar, då känns det nog rätt bra trots allt.

*just nu kan 20 sekunder på maxläge ge allt från kall välling i flaskan till kokhet välling överallt i micron...

Äntligen ost!

Slutade med mjölkprodukter för två veckor sedan, i hopp om att Piff skulle sluta med sitt kvällsgnyttande (piper, är orolig och trivs bara i selen från 19-22). Men vi kan inte se någon större skillnad, så nu har jag avnjutit en ostmacka. Oh my god, vad gott det var!

Fast minifom och semperdroppar fortsätter vi med ett tag till.