Himlariket

"När man dör, då kommer man till Himlariket" förkunnar Storsötan allvarligt.
"Hur är det där då?" undrar okunnig mamma.
"Man får åka silvertaxi upp till gud och se'n lägger gud en i en säng och ger service"
"Vad för service får man då?"
"Ja... alltså, man får sån't man behöver. Och vingar. Fast när man hittar, då kan man flyga runt själv"
"Är det ungefär som här då, fast med vingar?"
"Ja, fast nej, för alla har silverskor. Tjejerna har silverrosetter och killarna silverflugor. Jag kan knappt tro det, men så är det"

Så nu vet ni.

Under isen

....med tre förbaskat skitsöta, men oändligt bestämda, barn, nya jobb och nytt liv finns liksom ingen energi över till skarpa blogginlägg.
Livet är intensivt, men bra.
Återkommer när jag har någon form av skärpa i huvudet igen.
Kärlek.

Kapybaran är...

inspireras av Fraidi och googlar "Kapybaran är". Får träff på "världens största gnagare".
Testar med mitt vanliga namn och får som åtta första träffar:

• en av våra mest folkkära
• en ovärderlig drivkraft med ett stort hjärta
• journalist och filmvetare
• julfin
• ett färgsprakande spektra av kompetens
• ett kvinnonamn
• en unik målare och skulptör
• bergsklättrare

Se där, vad man kan lära om sig själv!
Vad är du?

Dagens lärdom för nollåttor

Om du sätter dig på tåget i Malmö, lutar dig tillbaka och njuter av musiken i din Ipod, halvslumrar till tågets gungningar, vaknar till efter någon kvart och ser detta:
Då har du inte satt dig på tåget till Helsingborg.

Och du kommer definitivt inte i tid till dagis.

JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA

Vad jag inte behöver höra

dag 4 på nya jobbet:
"vi har idag sagt upp 5 personer pga arbetsbrist"

Vi är visserligen hårt bolagiserade och uppsägningarna drabbar inte mitt bolag, but still...

Ljuva vår

Gick genom min nya stad igår för att hämta syster vid tåget.
Eftermiddag, folk i parken, engångsgrillar, skratt, vinglas, hundar, barn och, förstås, sol.
Sol och varma vindar.
Likt knopparna på buskar och träd, känner jag hur jag är nära att explodera! Själen sväller i kroppen och får knappt plats längre.
Så många löften i luften, så många förhoppningar.

Ljuva, ljuva vår!