Småsötorna ligger på filten*, jag står i hallen och kollar posten. Hör hur det börjar gnyttas i vardagsrummet och inser att jag omedelbart börjat vagga med den där "lugna ner bebis"-knycken i höften.
Jag är inte bara mamma, jag är...nej, jag är nog baske mig 250% mamma nu.
*i sig ett halleluja-moment, Piff brukar inte gå med på filtliggande särskilt länge...
Det påminner mig om när barnen var små och man nån gång kunde smita iväg och handla ensam. Sen stod man ju i kön och drog kundvagnen fram och tillbaka, sådär som man gör med barnvagnen ...
SvaraRadera