Funderingar, iakttagelser och tankar. Om livet, barnen, kärleken, och en del väsentliga oväsentligheter. Just så.

onsdag, februari 13, 2008

Jag har traffat Fertilitetsprinsessan

Vi ar i paradiset! Ville bara saga det....
Thailand ar allt vi kunnat dromma om och lite till. Sol, salta dopp, god mat och plenty familjetid.

Haromdagen besokte vi Phra Nang Cave Beach och dar, i grottan, finns ett altare till Fertilitetsprinsessans ara. Jag tog ett rejalt snack med henne och kravde att hon skarper sig.

Skamt asido, med vart bagage var det oerhort kansloladdat att sta dar och se alla offergavor som forhoppningsfulla lamnat. Visst log jag at hogarna med fallossymboler, men de sma leksakerna knep i hjartat. Tankte pa alla mina systrar i trasketoch hoppas, hoppas...

måndag, februari 04, 2008

söndag, februari 03, 2008

Jag har tråkigt

Kan någon vara solidarisk och skriva ett nytt inlägg, tack?!
:-)

Tvillingar?

Olika som blåbär och lingon är de, Piff och Puff.

Piff sitter på rumpan och bankar med allt hon får sina knubbiga händer på. Hoppar fram på rumpan, dansar när musiken kommer på och snackar långa långa haranger. Gapar som en fågelholk när det finns mat på en sked nära henne. Har det mest spjuveraktiga leende en unge kan ha, komplett med en spetsig liten tunga.

Puff har en hel värld att upptäcka. Lägger sig, sätter sig, ålar, halvkryper och vesslar runt. Sträcker sig, klättrar, drar sig upp på knä och undersöker, spejar, spanar. Äter emellanåt, men kniper lika gärna ihop munnen och skjuter ut underläppen. Ler störst i världen, med enorma glada ögon.

Olika. Men lika söta, fina och absolut ljuvligast i världen. Var och en på sitt sätt.
Kärlek.

lördag, februari 02, 2008

Last woman standing

Jahapp. Storsötan däckade först. I flera omgångar. Förra helgen hade Piff en febersläng. Maken har kört influensaracet hela veckan och idag tyckte Puff att det var dags för henne att ta en liten febervända.

När däckar jag? Sista hektiska packardagen? På planet? Influensar bort hela första veckan?

Eller så står jag emot grupptrycket och håller mig frisk som en nötkärna.

PS idag fick jag lite revansch. Mysig dag på sta'n med min tjejliga och nice middag med maken på kvällen. Hånglandet får dock vänta tills han kan andas genom näsan igen ;-)

fredag, februari 01, 2008

Misär

Så här trodde jag att den 1a februari 2008 skulle vara:
Hämtar Storsötan tidigt, låter henne säga hejdå till alla dagiskompisar inför resan. Går hem och förbereder fredagsdrink, mys och finmiddag.
Maken kommer hem, vi smäller en flaska bubbel för att fira att vår gemensamma föräldraledighet inleds.
Alla barnen sövs varefter maken och jag äter gott, dricker vin* och pratar, mixar låtlistor och hånglar framför kaminen.
Jag känner mig tillfreds med att ha gjort en massa roliga saker med Piff & Puff under sista veckan ensam med dem.

Så här blev den 1a februari 2008:
Storsötan hemma från dagis. De senaste två veckorna har hon gått tre dagar. Efter alla sjukor törs vi inte släppa dit henne att dra hem ytterligare nå't skit lagom tills vi ska resa. Hon är frisk, uttråkad och bedrövlig i humöret.
Piff & Puff är uttråkade de med av att bara vara hemma, och bacillskräckig som jag nu är, törs jag inte ta med dem någonstans.
Maken är fortfarande heldäckad i influensa. Ligger och ynkar i TVrummet, kommer ut ibland och ryar om Ipren, Noskapin och andra droger.
Barnen somnar iaf planenligt till slut, jag åker till indiern för att hämta hem mat, men väl hemma igen har maken somnat.
Jag känner mig astrött efter en vecka med i princip 24-7ansvar för hem och barn och sorgsen för att jag inte fått rånjuta av småljuvlona som jag önskat.

Nu sitter jag ensam och proppmätt och tycker förbaskat synd om mig själv. Det suger att vara sjuk, men fan vet om det inte ibland suger än mer att vara den som är frisk.
Men vinet var gott.

*har slutat nattamma = jag tar mig ett glas vin till middag emellanåt. Ljuvligt. Något att glädjas över i all misär.