Funderingar, iakttagelser och tankar. Om livet, barnen, kärleken, och en del väsentliga oväsentligheter. Just så.

tisdag, februari 24, 2009

Om jag vore en god husmor

skulle jag untyttja TVlugnet till att städa upp i vårt kök (där någon haft oskicket att spränga en bomb), vika tvätt och förbereda en tuff morgondag.
Istället sitter jag och slurfar.
Bad Kapybara. B A D.

4 kommentarer:

1+2-barnsmamma Carola sa...

Eller en kapybara som vet att ibland måste man bara ta tillfällena som bjuds till lugn och ro. Själen och hjärnan behöver det.

Frida sa...

Äh, klart du ska utnyttja lugnet till att ta det lite lungt själv!

Anonym sa...

oh vad jag känner igen detta

och oh vad jag undra varför bara jag känner så (och ofta kapitulerar) och varför sambon aldrig känner så

Världen är liten… sa...

Känner så igen mig! Känner också igen det dåliga samvetet och håller med tisalen; hur kommer det sig att maken sällan eller aldrig känner så?