Ljuva vår

Gick genom min nya stad igår för att hämta syster vid tåget.
Eftermiddag, folk i parken, engångsgrillar, skratt, vinglas, hundar, barn och, förstås, sol.
Sol och varma vindar.
Likt knopparna på buskar och träd, känner jag hur jag är nära att explodera! Själen sväller i kroppen och får knappt plats längre.
Så många löften i luften, så många förhoppningar.

Ljuva, ljuva vår!