Nyheterna sjunker in. Fast fortfarande inlindade i overklighet.
Hissnar i magen. Skriker NEEEEEJ inombords, men ler på utsidan.
Det kan inte vara sant, får inte. Men verkar vara det.
Om det känns såhär för mig, hur är det då inte för henne, hon som drabbats?
Uppdaterat: Det finns med mig och jag sörjer. Men det är inte primärt min sorg, inte min förlust, det är deras och den har jag inte rätten att skriva om.
4 dagar sedan
4 kommentarer:
Huvvaligen, det låter inte roligt, vad det än är. kram.
Usch, jag får ont i magen av att läsa.
Hmmm. Jag undrar jag... om jag har rätt...
Fy. Vad är det för tragiskt som hänt?
stor kram
Skicka en kommentar