När jag berättar att jag reser i tjänsten får jag höra "va, har du varit i HongKong/Buenos Aires/Houston/... i tjänsten? Vilket toppenjobb!".
Bullshit, I tell you.
Packar för (ännu) en resa. Tre dagar denna gång.
Åker innan barnen vaknat, kommer hem efter att de somnat.
Skit är vad det är.
Ja, jag flyger business. Ja, jag äter på bra restauranger. Ja, jag sover i sköna hotellsängar och äter hotellfrukost. Ja, jag sitter i möten med kostymer och fattar beslut.
MEN JAG ÄR BORTA FRÅN ALLT SOM ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT!
6 dagar sedan
5 kommentarer:
Det låter glammigt tills man inser att det man ser är olika konferensrum. Min nuvarande chef snärjde mig med att det i princip bara skulle bli inrikesresor. Dock framgick inte att det var mer eller mindre dygnet runt jobb...
Jag känner igen mig. Åker inte till så flashiga ställen som du och har inga barn som väntar, men jag är ändå borta. Mycket. Ofta kan det vara skönt och inspirerande när jag väl är borta, men att lämna är otroligt jobbigt och väl hemma är det så skönt.
Jag vet inte hur du kan påverka resornas antal och längd, men jag hoppas du kan minska ner det. Kram
Kloka, kloka du!
Kommer ju att tänka på den smöriga låten med texten "That´s what´s real to me". (minns inte vem..)
Viktigt PÅ RIKTIGT är något helt annat än tjänsteresor till fancy ställen.
Verkligen.
Vissa verkar verkligen tro att resa är det viktigaste och roligaste som finns. När det i själva verket är helt andra värden som räknas. Vi har en vän till familjen (utan barn såklart) som tycker att vi borde resa mer, allihopa. Men vi är ju så nöjda med att mest vara hemma, samt göra kortare resor till våra släkter som är utspridda över landet. Man behöver inte vara tråkig för att man inte älskar långa resor!
Att resa i tjänsten är värdelöst, eftersom det är att jobba dygnet runt utan att få komma hem till de som man tycker om. Sedan kan jobbet på plats vara spännande och utmanande. Men det spelar ju mindre roll när man sitter själv på det flashiga hotellrummet och känner sig ensam.
Skicka en kommentar