Funderingar, iakttagelser och tankar. Om livet, barnen, kärleken, och en del väsentliga oväsentligheter. Just så.

torsdag, november 23, 2006

Taliban

Jag gör inga som helst anspråk på att skriva 100% korrekt. Men det hindrar mig inte från att störa ihjäl mig på ett par företeelser i andras språk.

Favorithatet: Ju-Ju. Det heter ju-desto. Ju mer snö, desto bättre pulkaåkning.
Ska inte dra hela listan, men där finns ett par poster.

Senaste tillskottet: De istället för Det. "De var så kul". Vet inte varför, men det ger mig rysningar av obehag....

5 kommentarer:

Anonym sa...

Jepp. Precis sådan är jag också. En äkta språkpolis!

Anonym sa...

Gosh! Ska ni-nu börja med dedär också!
I Svenskfinland är det nog obligatoriskt att vidta åtgärder omedelbums när man hör såntdär! Minsta åtgärden är ringa Språkvårds-Myndigheten. Vi har en sån det är riktigt alldeles sant. Ombudsmän, det är för veklingar! ;-)

Anonym sa...

...och vet ni inte vart den är, Språkvårds-Myndigheten i ert land så kolla med registret bara. För ett sådant har ni väl? Man måst ju hålla isär grodorna, annars kommer les Frogs att bli trendigaste bandet framöver och det FÅR ju bara inte ske!

Anonym sa...

Fast jag ahr för mig att just Ju-ju varianten finns och att det är rätt.

Däremot kan jag också reta mig på "De". Jag läser alltid "de" som "dom" och ibland tar det ett tag att fatta att någon skrivit fel.

Min egna favorit är sär skrivningar.

Anonym sa...

Jag är också löjligt noggrann med språkfel. Det kan förstöra en hel text och trovärdigheten faller i botten.