Kan inte komma på något att skriva om. Eller, nej, jag har tusen tankar som snurrar i huvudet. Men vet inte vad jag ska göra av dem.
Tankar om mina underbara tvillingar. Rädsla för att något ska hända dem. Eller en av dem.
Längtar så efter dem, men de senaste veckornas nyheter har uppenbarligen skrämt upp mig. Det plus att det drar ihop sig till UL och inför varje koll blir jag nojig att något ska ha gått snett. Det spelar ingen roll hur mycket de sparkar och bökar, minuterna innan hjärtljuden ska kollas får jag ont i magen. Och inför UL är det än värre.
Nu får jag snart välbehövlig distraktion i form av blivande storasyster. En len 4årskind mot min har en förmåga att jaga bort hjärnspöken. På återhörande.
5 dagar sedan
5 kommentarer:
Jag förstår att du tänker mycket på dina egna när du hört om de andra sakerna. Och din nervositet precis innan är väldigt vanlig. Därmed inte sagt att den är mindre jobbig för det, för den är jättejobbig.
Jag hoppas att allt står rätt till och att allt går bra. :)
Storasyster gör ett bra jobb. :) Mjuka små kinder är aldrig fel.
Lena kinder kan göra underverk :-)
Jag VET att allt står rätt till och att det går bra. Men orolig är man ju alltid, det kommer banne mig med hormonerna.
KRAM
*blåser bort hjärnspöken*
Tack raringar! Ni är de bästa pepparna som finns!
flitiga flisan, tror inte jag sett dig här förut?! Varmt varmt välkommen!
Skicka en kommentar