"Måndagen den 14 april kl 21 tänder vi ett ljus i våra fönster för Engla och hennes familj, skicka det här vidare så att många fönster får lysa för Engla"
Har en stor tung klump i bröstet vid tanken på Engla, hur fan kan det få ske? När man gör allting rätt: vet var barnet befinner sig, har telefonkontakt och vet att hon strax bör vara hemma... och ändå kan det gå så överjävla fel. Vad är konsekvensen? Att man aldrig, aldrig kan släppa dem utom synhåll?
Jag vill inte att världen där mina flickor växer upp ska vara så'n.
Jag tänder ett ljus ikväll, för Engla och för alla andra familjer som saknar ett barn.
3 dagar sedan
2 kommentarer:
Tack för ett bra inlägg och för tipset om att tända ett ljus för lilla Engla. Har givetvis följt den fruktansvärda historien via nätet men missade uppmaningen om att tända ett ljus, men tack vare dig så kunde jag "tända" ett ljus i min blogg.
förjävligt...man blir rädd
Skicka en kommentar