Lycklig

bara så.

inget särskilt som har hänt.

men här. och. nu. är jag L Y C K L I G.

me like.

FÖR enkelt?

Nu ger jag upp.... hur svårt ska det behöva vara att hitta världens enklaste utemöbel?

Jag vill ha två solstolar till däcket. Inget fancy design-shit, utan simplast möjliga:

Men det går ju inte att hitta!

Hjälp, anyone?

VAB

Hela familjen snorar. De två yngsta kompletterar med slemmig hosta.
Idag hänger vi hemma, jag och småsmurferna.
Istället för rapportsammanställning, telefonmöten och uppföljningar blir det bolibompa, lego och kanske lite dans.
Same, same, but slightly different :)

PS är inte alls så cool som jag låter. Är sjukt överbokad på jobb och skulle behövt varje minut av den här dagen. Men vad tusan gör man?

Bloppat!

Hörru, din gamla vårförkylning! Det är dags att sjappa.
Du förstår, jag har köpt en supersnygg kjol hos Fraidi!
Den vill jag ha med tunna strumpbyxor och fina vårskor.
Går icke att matcha med röd näsa och glansig blick.

Du fick hänga här idag, men imorrn vill jag att du pyser.
Deal?

Tjockskalle AKA Däbbt i däsan

Inatt kröp det på mig. Har anat det ett tag med täppt näsa om morgnarna och enstaka nysningar, men hoppats att det skulle stanna vid det.
Igår eskalerade det, med tung, våt. bomull runt huvudet och enorm tröttma mot kvällen.
Och ja, imorse var det bara att inse faktum: vårförkylningen är här.

Eller är det vulkanaskan?

Oavsett så är timingen usel, för i em har jag telefonmöte med krävande kund och då behöver jag såväl röst som hjärna i toppform. Och tålamod.
Just nu har jag noll av tre.
Damn.

Vikten

Ja, vad tusan, lika bra att krypa till korset...

Gick ju faktiskt ner lite under resan och hade ett ynka kilo kvar till mål.
Men så: lite påsk, lite helg, lite fika på jobb, lite större portioner än i Thailand.... och nu ett kilo upp.
Skulle kunna vara nöjd, för jag ser bättre ut och ffa: mår bättre än innan.
Men nej. Jag ska ner till 62.

S K A .

Behöver bekräftelsen och stoltheten i att ha nått hela vägen fram.
Det må verka som ett pyttesteg, vad är två kilo hit eller dit, men för mig är det viktigt.
Jag vill kunna ge mig själv den guldstjärnan.

Så, nu är det åter in i fållan.
Träningen är redan där, men maten. Och drycken.
Beach 2010, nu kör vi!

Jag och min menskopp, del 2

Nej, det här ska inte bli någon följetong, men en liten update får ni tåla :)
Sovning avklarad, utan några som helst problings.

Måste verkligen utropa detta till årets köp, bara såååå dumt att jag inte köpt en för länge se'n. Smidigt, miljövänligt och så snäll mot kroppen se'n!
Som vi säger på fb: *like*

PS tack för hejarop från proffshåll, snälla Annelie

Jag och min menskopp

Så. Äntligen tummen ur för premiäranvändning.
Väldigt positiv erfarenhet so far.
Ja, efter att jag klippt av en bit av piggen, vill säga. Innan dess, visst skav.

Får se om jag törs sova med den inatt. Inte helt säker i den frågan än.

Allt har sin lilla förklaring

Efter alla längtabarnår vägrar jag allt vad cykelkoll och dagräknande heter.

Så att jag varit lättretad, svintrött, sugen på a l l t och svullen de senaste dagarna kopplade jag inte ihop på något vis alls.

Inte heller min totala tokdeppkväll igår.

I förmiddags kom molandet. Strax därefter mensen.

Och då kom även en svår déjà vu: visst har det varit så här ett tag: sur-svullen-sugen-mens?

Ska nog börja ha lite koll på dagarna ändå.

Lite synd att förväxla PMS med livskriser och depressioner.

Enling kontra tvilling

Världen är liten och Helga undrar i en kommentar om skillnaden mellan att ha enling och tvilling.
Det jag spontant kommer att tänka på är logistiken och planeringen. En bebis kan man kasta upp på höften och sticka iväg till affären/caféet/... medan två kräver lite mer planering. Piff & Puff gillade dessutom inte vagnen i början, vilket gjorde det än mer spännande.

Vi var svårt fokuserade på synkning -de åt och sov ihop, utan pardon. Jätteskönt på många sätt, men det gjorde ju nattätningen mer avancerad. Hämta en, hämta nästa, upp i kudden, amma, ner med en, ner med andra... Storsötan sov ju mellan oss och kunde för sig själv medan jag (halv)sov på ett annat sätt.

Överlag uträttade jag mindre under mammaledigheten med P&P än med Storsötan. Vilket inte var av ondo, de led inte en sekund av att vara hemma med mig och softa alternativt hänga hemma-hos andra gryn istället för att flänga med mig till sta'n, till affären, på babysim etc... Mindre aktiviteter, mindre marktjänst, men mer baravara.

Å andra sidan, när de blev större och rörligare... DÅ krävdes aktiviteter en masse för att de inte skulle riva huset. En (lugn) gick att hålla koll på, två (vilda) gick bara inte. Maken fick panik när ÖF var stängt en dag :)

Jag ser ju tusen och en fördelar med twins, inte minst nu när de leker så himla fint ihop. Visst, det är klart att man ibland tittat avundsjukt på enlingföräldrar som förmår lägga allt fokus på en bebis, men för det mesta är det något rent magiskt med att ha två små trollungar som är "sammadan"*.

Och PS: Storsötan hann precis fylla fyra innan Piff & Puff gjorde entré i våra liv. Jämfört med vänner som hade 18 månader mellan

storebror och småsystrarna var vårt liv en promenad i parken.

* samma + likadan = sammadan på Puffiska

Hatten av...

Idag begravdes den coolaste kvinna jag mött.
Ikväll höjer jag mitt glas och utbringar en skål.


Blott 16 år ung åkte hon till Köpenhamn och undervisade barn i engelska. Sedan vidare till några vilda Paris och Barcelona-år. Efter en sejour i Sverige blev hon nyfiken på Amerika -och mönstrade på Svenska Amerikalinjen. En period i New York, en period på kryssningsfartyg i Västindien. Hem, bröllop, kringflackande liv som officershustru, resor jorden runt.... ständigt med glimten i ögat och leendet nära.


Ett imponerande och fascinerande liv -särskilt som hon föddes 1906!
Nu har de 103 åren avslutats, men jag är säker på att hon finner nya äventyr där hon är nu.

Tack för allt, kära A!
Med dina egna ord "Skål för nykterheten!"

Svar kommer!

Helga o Världen är liten: svar kommer, har ett halvskrivet inlägg....

men först: freeeeedagsmys!

Ge mig mitt hem tillbaka!

jag blir fan galen.
Se'n vi kom hem har vi inte haft tre minuter själva. Min syster har bott här medan vi var borta och är kvar tills imorgon. Makens föräldrar kom i helgen för att passa barn när vi var på bröllop, de var visserligen bara här i ett dygn, men avlöstes av min mamma med man som är kvar till imorgon.
Och jag. blir. galen.
Folk överallt. Frågor om allt.

Jag älskar familjen, Jag uppskattar avlastningen*.
Men. Det. Räcker. Nu.

*som inte blir så jävla avlastande när det hela tiden frågas: jag viker tvätten -men var ska tröjorna vara? jag lagar maten -har du planerat middagsmenyn? jag fixar mellis till barnen -får de äta en macka till?

Oj, vad tufft det måste vara

....eller: "jag fattar inte hur man klarar det!".

Eller: "shit, hur ooooooorkar ni?"

Hej, knäppon, ni missar själva kärnan! Ja, det är tufft emellanåt att ha barn och ja, fler barn är mer jobb än färre. MEN, fatta lyckan i att ha t v å som utvecklas tillsammans. Två som älskar dig. Två som sover sött tillsammans. Två som gosarbråkarbusar. Två.

Barn är kärlek.