Fjärde träffen hos BVC-psykologen idag. Inte för att det behövdesbehövdes, men för lite closure.
Bäst vi sitter där, maken och jag, säger psykologen: "Ni är så harmoniska, det är härligt att se. Det är inte självklart att förhållandet går åt det hållet när man går igenom något tufft. För många kan det gå åt motsatt håll".
Med hennes ord i minne och vetskapen om vad som hänt bland bekanta (både irl och i bloggosfären) känner jag mig oändligt tacksam för det vi har.
Älskar dig, maken. Älskar dig.
1 dag sedan
4 kommentarer:
Skönt att det känns bra. Och att du verkar må bättre.
Förstår att du är extra glad för att du och din man fixar det.
Synd att det inte finns tillgång till psykologer på vårdcentralen eller något sådant för människor som inte går hos bvc eller mvc
Anonym: ja, visst är det synd. tror att många skulle ta sig igenom livet betydligt enklare om det var lättare att få tillgång till psykolog. man ska inte behöva vara på sammanbrottets gräns för att tjata sig till att få stå i kö till psykolog...
Vad skont att du kommit ut ur tunneln med forhallandet intakt, tom starkare. Det ar som sagt inget man ska ta for givet utan uppskatta och visa den uppskattningen for Sambon/Maken i form av sma gester eller ord varje dag. Jag jobbar pa det varje dag, vissa dagar ar lattare an andra=o).
Ja, man skulle ju kunna stoppa mycket elände i människors liv om man fick hjälp i tid.
Skicka en kommentar