Hårfin linje mellan intelligens och idioti

Det är söndag och min hjärna går inte ens på halvfart... Tur att andras fungerar.
Läs Anna Larssons krönika om tingsrättens syn på mäns intelligens.

Utöver att min reptilhjärna omedelbart vill att någon ska göra onämnbara saker med de tre männen, tycker jag att Anna Larssons text är tankeväckande. Inte är det väl orimligt att tycka att någon av de tre borde fattat att det var rena och skära övergrepp de ägnade sig åt? Och att tingsrätten borde förstått det och dömt därefter?
Eller är lagen så urbota korkat formulerad att tingsrätten inget annat kan göra? Finns det månne någon kunnig jurist i läsekretsen som kan förklara?