Funderingar, iakttagelser och tankar. Om livet, barnen, kärleken, och en del väsentliga oväsentligheter. Just så.

söndag, juni 22, 2008

Mamma Mu

Häromdagen såg jag en ko med diande kalv. Kalven åt en stund, släppte taget och tittade sig omkring, tog en slurk igen, tittade runt, slurkade osv. Mamma Mu stod tålmodigt kvar, restaurangen var sas öppen för drive-through.

Jag ammar Piff & Puff morgon och kväll. Och ta mig sjutton om jag inte känner ett visst släkstskap med Mamma Mu. En av dem* brukar docka in och ligga still, lugnt klunkande. Den andra tar ett par tag, kryper runt i soffan, kommer tillbaka, snuttar stående på alla fyra, ställer sig upp, kommer tillbaka och snuttar.
Och där sitter jag, som ett annat däggdjur.

Men som den ko jag är, tar jag det med ro.
Mu.

*vanligen ärPuff morgontrött och Piff tar eftermiddagssiesta.

3 kommentarer:

tisalen sa...

jag får en bild i mitt huvud...jag ler...det är coolt att amma två barn men med din ko-liknelse så blir det ett inlägg som får mig att le så här en måndagsmorgon

Frida sa...

Dubbelamning får en lätt att känna sig ko-lik. Fast jag har slutat. Sessorna var inte så intresserade längre, och när de bet mig några gånger för mycket slutade jag helt...

Arletta sa...

Åh, du ammar än! Det blir jag så avis på. Hade jag abra kunnat hade jag vridit tillbaka klockan till just det där mysiga ammandet.


Det var etttag sen jag kikade in här. Önskar glad sommar!