Funderingar, iakttagelser och tankar. Om livet, barnen, kärleken, och en del väsentliga oväsentligheter. Just så.

måndag, oktober 29, 2007

Nyfikna strutar

Nyvakna gullungar i knät. Mamma med gullungeabstinens försöker få ögonkontakt.
Men se, det går inte. Gullungarna vänder och vrider på sig och måste kolla om världen förändrats under natten.
Små halsar sträcks, huvud vänds och två par stora, stora blå ögon registrerar golvet, taket, väggarna och soffan. För att inte tala om trädgården utanför fönstret.

Mamma är inte hälften så intressant.
Get used to it, Mummy.

2 kommentarer:

Frida sa...

Jag brukar sjunga för mina gullungar. Då tittar de på mig!

En Mölnbobos Liv sa...

Känner igen det där, allt är mycket intressantare än mamma.. men som Frida skriver, sjunga brukar funka eller näsleken :-)