Nyvakna gullungar i knät. Mamma med gullungeabstinens försöker få ögonkontakt.
Men se, det går inte. Gullungarna vänder och vrider på sig och måste kolla om världen förändrats under natten.
Små halsar sträcks, huvud vänds och två par stora, stora blå ögon registrerar golvet, taket, väggarna och soffan. För att inte tala om trädgården utanför fönstret.
Mamma är inte hälften så intressant.
Get used to it, Mummy.
14 timmar sedan
2 kommentarer:
Jag brukar sjunga för mina gullungar. Då tittar de på mig!
Känner igen det där, allt är mycket intressantare än mamma.. men som Frida skriver, sjunga brukar funka eller näsleken :-)
Skicka en kommentar