Funderingar, iakttagelser och tankar. Om livet, barnen, kärleken, och en del väsentliga oväsentligheter. Just så.

onsdag, januari 23, 2008

Seriöst

nästa enlingsmamma som ynkar om att det är "såååå tufft med en bebis" kommer att få det hett om öronen.

En. Jag säger bara det. EN.
Baggis*.

* Nej, jag menar det självklart inte så hårt. Jag tyckte också det var tufft med en. Jag visste inte bättre ;-)
Men två är en helt annan nivå av kaos och otillräcklighet.

7 kommentarer:

Anna sa...

Man får vad man förtjänar, MUAHAHHAHAHHAHAHAHAHHAH!

;-)

lillasysteryster sa...

Jag förstår dig!!! "Tur att jag bara har en" tänkte jag faktiskt ganska ofta när Isak var bebis! Så jag hade vett nog :-)

Kaffeflickan sa...

baha säger jag bara. Lägg på en hund på det också veklingar. Moahahahahaha. (ps: maken satt tydligen i ett hörn hemma igår och storgrät, det har inte hänt sedan ... aldrig). Tydligen kan ungarna trimma honom också. Thank god.

Frida sa...

Jah veeeeeeeeeet!

massablaj sa...

Jag är jätteimpad av både dig och Frida! Hur orkar ni? Jag menar vi har en oerhört nöjd gosse, jag kan inte ens relatera till ett jobbigt barn... men att ha två som kanske vaknar olika, väcker varann och hur tusan får man upp dem till bröstet när de är två?

Lena sa...

Jag har bara en bebis och jag är tacksam för det antalet varje dag! ;)
Jag brukar lovprisa Frida titt som tätt, fattar inte hur hon orkar!

Lena sa...

Menade såklart att du är ju inte sämre, värsta mamman! :)