Vi har pratat en del med 4åringen om att katten är gammal och sjuk och inte kommer att finnas hos oss så länge till. Hon tar det förvånansvärt bra. Och uppenbarligen bearbetar hon det på egen hand. Häromdagen sa hon, apropå ingenting, till sin moster: "Vi måste passa på att klappa katten och vara extra snälla mot henne, för vi vet inte hur länge vi får ha henne."
Imorse kom vi att prata om katten igen och jag sa nå't om hur gammal och sjuk hon är. Och kände klumpen i magen. Då tittar min förstfödda på mig och säger: "Mamma, vi ska inte vara ledsna. Vi ska vara glada för att vi har katten idag. Och kanske imorgon."
5. Tomgångare. Ska det vara så svårt att stänga av motorn när du ska in och lämna en sak hos grannen? Och har du råd med en villa i Sthlm, så har du också råd att skaffa motor- och kupévärmare till bilen för kalla morgnar.
1. Fartdårar. OK om man vill pressa sin rosthög på motorvägen. Men i ett villaområde fullt av 30-skyltar, barnvagnar och höga siktskymmande häckar? 2. Mörkermonster. En reflex kostar en tia. Och kan rädda ditt liv. För nej, bara för att du ser bilen, betyder inte att föraren ser dig. 3. Affärsinredare. Om man vill sälja barnkläder, är det då smart att hänga dem längst in i hörnet och göra gångarna så smala att en barnvagn inte går in? Svar nej. 4. Den fortsatt B&J-bristen i mitt hem. Cookie Dough slut på affären. Kan man stämma någon?
Jag älskar helgerna när vi är hemma allihop. Mysmysmys. Tid för umgänge och närhet.
Men, på sistone har jag börjat uppskatta måndagförmiddagarna mer och mer. När maken gått till jobbet, stortjejen är på dagis och småttorna sover. Då, när jag i lugn och ro dricker kaffe och slurfar.
Min egentid. Extra skön efter en intensiv helg med en möbelshopping, två födelsedagskalas och en släktlunch.
Så här års avskyr jag julen. Prestationsångest och stress. Vad ska alla få? Vad önskar jag mig? Varför i hela friden kom jag på idén med presentkalender?
Men se'n tar jag mig samman, ordnar önskelista, planerar presenter, beställer på nätet, slår in småsaker till presentkalendern...
och när det är dags myser jag åt mottagarnas glädje, sliter nyfiket upp mina egna paket och bara julnjuter. Måste bara påminna mig om det nu, när det känns oöverstigligt.
Tre timmar på Fotomässan idag. Utan barn. Utan man. Bara jag. Inte mamman, inte hustrun, inte ens vännen. Bara Kapybaran. Hobbyfotografen. Underbart.
Vilka bilder man kan ta...Bland de utställda bilderna fanns många exempel på ren magi.
Kom hem tokinspirerad och brände omedelbart av sisådär 100 bilder på världens bästa motiv: De tre sötorna! När de sover ska jag bläddra i min nyinköpta bok: Lennart Nilsson -hans livs bilder. Det, mina vänner, är ren njutning. Mannen är ett geni. Och en stor konstnär.
Det sägs att man inte blir lycklig av pengar. Det är möjligt, men nog tusan blir livet enklare.
Småttorna är födda tre veckor för tidigt för att omfattas av gratis pneumokockvaccin*. Att vaccinera privat kostar ca 2000 kr. Per barn. Det var jäkligt skönt att inte behöva tänka två gånger innan vi bestämde oss för att vaccinera dem.
Men det är orättvist att vissa måste göra tuffa avvägningar. Vinterjacka eller vaccination? Stövlar eller simhallsbesök? IVF eller hyran... Vi behöver inte välja, men det finns många som måste.
* I Stockholm ingår pneumokockvaccinet för barn födda efter 1 juli.
Småttorna somnade 21 igår. Käkade 03.30. Storan vaknade 07.15. Kläddes på och sattes vid morgonTV. Låååång dusch. Småttorna vaknade 07.40. Käkade och kläddes på. Storan lämnades 08.45. Småttorna somnade under promenaden till dagis. Gick en extra sväng i vintervackret och se'n en timme tillbaka dricker jag chai latte och slurfar.
Life is good. Och i eftermiddag kommer allrakäraste syster.
Den gröna dräkten visar sig svårflörtad. Mail från leverantören om att de har slut på den. Ge upp, tycker maken. Aldrig. En rejäl surfning senare är den beställd. Från Danmark. Håll tummarna!
Deppsurfade efter förra inlägget och efter planlöst klickande hitochdit hamnade jag till slut hos Malin. Malin har bokfemmor -varje vecka ska en litterär femma väljas ut på ett givet tema.
Veckans tema: Nämn fem författare som du skulle vilja bjuda hem på middag och motivera varför. Jag hakar på och listar mina gäster. Satsar på en uppsättning feel-good gäster som ger en mysig och kreativ kväll:
A A Milne: Nalle Puh är en av mina litterära favoriter*. Inbillar mig att A A Milne skulle fungera lika lugnande som hans karaktärer. Astrid Lindgren: i mitt nuvarande, lite sköra, tillstånd vill jag ha en trygg, småländsk sagotant vid bordet. Särskilt som hon ju besitter ett visst bett också och inte är sockersöt. J R R Tolkien: mannen bakom hoberna och deras fränder måste vara med. Tänk att få diskutera ringen-historien med honom! Douglas Adams: likaså mannen bakom meaning of liff och hitchhiker's guide! J K Rowling: Ytterligare en författare som uppfunnit en egen, spännande, värld.
Seså, genast mer schvung i livsandarna! PS Och ett stort tack till er som peppar när jag deppar. Kärlek!
Hela jag är ett "jag vet inte" just nu. Alla frågor besvaras med "Jag vet inte". Framförallt de från maken med innebörden "hur mår du egentligen?". Känns som om det är så många trådar som drar i mig från alla håll att jag sitter stenhårt fast i mitten. Utan en chans att avgöra vilken av trådarna jag vill/bör följa med. För jag vet inte.
Jag vet nog fan inte ens vilken min favoritfärg är just nu.
Jag VET att jag älskar mina barn och min man. Men utöver det? Jag vet inte.
Tjejerna sover ute, mormor är på väg för att hämta storasyster och jag har tio minuter själv med en kaffe och datorn. Sådana stunder ger tillräckligt med energi för att orka nästa pass.
Efter att ha röjt upp röran som Lillasysteryster varit här och ställt till (jag håller det nämligen för omöjligt att husets ordinarie invånare kan ha stökat till det så!) och handlat är vi nu redo för en tjejkväll när maken/pappan är på konferens.
Storasyster får lasagne till middag och när barnen sover får jag se rom-com med godispåse och chai latte!
Vem var här inatt och öste ut leksaker över alla golv, ställde fram skitig disk i köket, lämnade morgonrockar på golvet i badrummet och smutstvätt i TVsoffan? Träd fram och erkänn, så kan vi ev diskutera strafflindring.
Hittade drömfina bodysuits igår. Dessvärre hade affären bara den rosa i rätt storlek. Resten av eftermiddagen ägnades åt hysterisk jakt på den gröna. Från bilen ringde jag till 5 olika affärer, längs vägen stannade jag i tre och väl hemma googlade jag som en tokig. Till slut fann jag den. Hos wildbabies. Lyckligt klickade jag på "Lägg i shoppingvagn". Hajja hur (ännu mer) överjordiskt underbart supergulliga mina sessor kommer att bli...
tankarna kring Jehovas Vittnen-föräldrarna. Visst kan man argumentera för att var och en måste få vara fri att fatta beslut kring sitt eget liv. Men fatta, har du en gång valt att få barn, då är det väldigt få beslut du kan fatta om ditt eget liv som inte påverkar andra. Andra som DU har valt att sätta till världen* och gentemot vilka du för alltid har ett ansvar.
Och som mamma kan jag inte begripa hur någon kan acceptera en sk skapare som anser att det finns principer som ska gå före mitt ansvar som förälder. Hur kan man hävda att en gud som påstås vara allas far, vill separera föräldrar och barn helt i onödan?
OK om man avstod från blodtransfusioner för tvåtusen år, eller ens tvåhundra, sedan, då de i sig nog skulle varit dödliga, men att inte uppdatera sig och följa med tiden? Det gör de ju i andra sammanhang, så varför inte i detta?
Kan bara undra hur de små ska känna sig när de växer upp utan sin mamma och såsmåningom får veta varför hon dog. Men de blir väl indoktrinerade till att tro att det var rätt och vackert. Suck. Ännu en anledning till att inte trycka ner religion i halsen på barn. Berätta om vad som finns att välja på, dela med dig av dina värderingar och uppfostra en individ som självständigt väljer sin tro**, vilken form den än tar. Det är min idealvärld.
På tal om värderingar: Bridz tar upp den judiska "lagen" som säger att man kan tumma på alla andra lagar om det leder till att rädda liv. That's more like it***! Rädda liv borde alltid vara prioriterat.
* inbegriper givetvis adoptivföräldrar i detta, då dessa iom adoptionen tagit ansvaret för barnet och på alla sätt är dess föräldrar. ** "tro" i en betydligt vidare mening än "gudstro", mer syftande till livsvärderingar. ** finns annat jag inte gillar m judendomen (är själv judinna, men fullständigt icketroende), men för detta skall den ha credd.
Har svårt att förstå fundamentalister öht*. Visst kan man brinna för något, vara övertygad om att något är det rätta, men att aldrig, aldrig våga sig utanför sin övertygelse för att kanske finna något bättre?
Har mycket mer att säga i frågan, men nu hinner jag inte....
*förutom i bilbältesfrågan, där jag själv är fundamentalist. Alla sitter fastspända i bil. Barn sitter i bilstol. Alltid. Amen.
Fraidi skrev om ett träningspass* och jag, mitt spån, utmanade henne på att köra det tre ggr/vecka med rapportering via blogg. Och hon nappade. Attans....
Så nu är det bara att bita i. Tar nyligen avslutad timmesprommis som uppvärmning och kör. Vill ni mig nå't träffas jag på filten bredvid tjejerna!
På knogarna!
* -Uppvärmning, t ex dans med bebis i famnen -Armhävningar över bebis. Pussa bebis varje "dip". -Sit-ups bredvid bebisar. -Rygglyft bredvid bebisar. -Benböj med bebis i famnen som extra tyngd. -Axelträning med bebis som hantel.
Min natt: Puff dyngförkyld. Med nosen igentäppt kan man inte sova. När Puff äntligen somnat, vill Piff ha mat. När Piff somnat, hostar storasyster. När storasyster somnat, vaknar Puff. ... runt, runt, hela natten.
Jag är en sucker för traditioner. Antagligen för att vi inte hade så många under min uppväxt. Vi var mer av en hippiefamilj* som tog dagen som den kom. Nu vill jag ge mina barn en trygg minnesbank av mysiga traditioner. Tänker inte på de stora tillfällena som julafton och födelsedagar, de blir minnesvärda ändå. Nej, jag gillar de mindre, mer vardagliga. De som knyter oss samman som familj. Vi har bland annat Fredagsdrinken (efter avslutad jobb/dagisvecka tar vi en fredagsdrink. Skålar för veckan som varit och pratar om helgen) och Sommarlovsglassen (första dagen på semestern åker vi till Gamla Stan och äter kulglass).
Vad har ni för traditioner?
*som var fantastisk på många andra sätt, ska understrykas!
Med huvudet på skaft och glimten i ögat.
Kvinna. Mamma. Hustru. Vän.
Vet du vem jag är IRL? Låt mig inte veta det. Här vill jag få vara en ohämmad Kapybara.
