Funderingar, iakttagelser och tankar. Om livet, barnen, kärleken, och en del väsentliga oväsentligheter. Just så.

onsdag, november 21, 2007

Djävulens påfund

Så här års avskyr jag julen. Prestationsångest och stress.
Vad ska alla få? Vad önskar jag mig?
Varför i hela friden kom jag på idén med presentkalender?

Men se'n tar jag mig samman, ordnar önskelista, planerar presenter, beställer på nätet, slår in småsaker till presentkalendern...

och när det är dags myser jag åt mottagarnas glädje, sliter nyfiket upp mina egna paket och bara julnjuter.
Måste bara påminna mig om det nu, när det känns oöverstigligt.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Jag måste bli bättre på att planera och därmed inte stå där i mitten av december med hälften av alla julklappar kvar att köpa!

I år har jag i alla fall fått god hjälp av barnens mormor med presentkalendrarna (för nu är det ju TVÅ som ska göras!!). I går kom det ett paket med 15 smågrejer till stortösen med posten. Härligt.

e sa...

Urk, jag har inte ens börjat tänka på julklapparna än... Men det är mysigt med jul :)

Camillas lockar sa...

Framförhållning är en dygd. Enda sättet att undvika ångest och stress. Om jag har framförhållning? Gud nej, men jag önskar att jag hade det ;-)

Världen är liten… sa...

You can do it! Som barn onskade jag mig alltid en sadan dar presentkalender, men fick aldrig nagon.

Världen är liten… sa...

Har aldrig gjort nagon presentkalender men jag kan bara tanka mig vilket j-kla jobb det ar. Rostar pa lillasysters forslag att involvera far- och morforaldrars hjalp! Ska verkligen forsoka om jag nagonsin far barn=o).